Huvudmeny
Julia Pennlert och Linnéa Lindsköld

2017-12-21 09:10

Bildning i centrum när bibliotekarier lär sig om läsning


– Bibliotekarieyrket i dag har väldigt stort fokus på informationsteknik, och om det är någonting som informationssamhället ställer krav på så är det att vi lär oss att reflektera kring det vi läser. Alla diskussioner vi hör om till exempel fake news, om den digitala teknikens för- och nackdelar, det är sådant som har med läsning att göra.

Det säger Linnéa Lindsköld, universitetslektor vid Bibliotekshögskolan som forskar om kulturpolitik och undervisar på bibliotekarieutbildningen. Tillsammans med kollegan Julia Pennlert, universitetsadjunkt, driver hon ett antal valbara kurser inom bibliotekarieprogrammet med fokus på läsning och litteratur.

– Flera av våra studenter kommer i framtiden att arbeta på ett folkbibliotek, och där utgör arbete med läsning och litteraturförmedling ofta en stor del av arbetsdagen. Många av våra studenter älskar att läsa, men som bibliotekarie behöver du en bredare bild av läsning och litteratur än den du har med dig från hemmet eller den egna skolgången. Vi ser nya försäljningsrekord inom bokbranschen varje år, och i år har vi dessutom rekordmånga författardebutanter i Sverige, säger Linnéa Lindsköld och får medhåll av Julia Pennlert:

– Inför den framtida yrkesrollen som bibliotekarie är det viktigt att du lär dig att reflektera kring frågor som vad som händer vid läsning och hur bokmarknaden ser ut. Hur ser det till exempel ut från det att en idé till en bok föds till det att den ges ut och marknadsförs i handeln?

Utvecklar samhällsmedborgare

De valbara kurserna kring läsning ges under olika terminer av utbildningen och följer en röd tråd, där områdena förmedling, analys, teori och praktik är i fokus för respektive kurs och bildar en gemensam helhet. I centrum för denna helhet står bildningsbegreppet.

– Ur ett större perspektiv ser vi att våra studenter inte bara är blivande bibliotekarier, utan också människor och samhällsmedborgare. Förutom att vi vill ge dem en framtida yrkesfärdighet har vi en ambition om att de ska lära sig någonting på kurserna som de kan ha användning av även i andra sammanhang. Bildning är en färskvara som måste underhållas, och vi som lärare lär oss också jättemycket av de här kurserna och genom diskussionen med studenterna, säger Linnéa Lindsköld.

Kursutvecklar för bredd

De båda lärarna berättar att de lägger mycket tid och tankeverksamhet på att utveckla kurserna för att de tillsammans ska bidra med en bredd. Till exempel bjuder de in gäster utifrån för att föreläsa eller för att delta i panelsamtal.

– Vi vill att kurserna ska befolkas av många olika perspektiv, och inte bara handla om akademi och bibliotek. Vi funderar brett kring vilka aktörer som kan vara spännande eller relevanta för de sammanhang vi pratar om – det kan vara till exempel författare, chefer för kulturredaktioner eller förläggare, berättar Julia Pennlert.

De berättar att gästerna från bokbranschens verklighet bara är ett exempel av många kring hur de som kursansvariga arbetar med att göra innehållet i kurserna mer relevant. Ett annat exempel tar de från kursen om litteraturförmedling på bibliotek, där studenterna får gå ut i verkligheten och utföra ett litteraturfrämjande projekt. Tanken med projektet är inte först och främst att det ska vara ett storslaget projekt, utan att studenterna ska lära sig någonting inför framtiden.

– Det kan vara allt ifrån ett författarprat på bibliotek till en läsecirkel på hemmaplan. I den här delen av kursen har vi sett helt fantastiska projekt som varit extremt väl genomförda. Men det som har varit absolut bäst för kursen har faktiskt varit de projekt som misslyckats, för de ger verkligen studenterna något att reflektera över. De får fråga sig varför projektet inte blev som de hade tänkt och hur de hade kunnat göra annorlunda – det är så man lär sig, avslutar Julia Pennlert.

Text och bild: Helen Rosenberg