Huvudmeny
Högskolan i Borås

Fyra röster om högskolan 40 år

Lars Bäckström, Ulf Olsson, Lotta Ahlvar och Agneta Stark delar med sig av tankar om högskolan i samband med 40-årsjubileumet. 

Tänker globalt, agerar lokalt

Lars Bäckström är landshövding i Västra Götalands län sedan 2008. Han har en bakgrund som lärare och som riksdagsledamot.

Högskolan i Borås har lyckats etablera sig både som en nationell och som en internationell aktör på flera områden. Det gäller bland annat inom textil och mode. Ett exempel är när högskolan vann den nationella innovationsutlysningen med sin satsning Smart Textiles.

Lars Bäckström

Högskolans inriktning, Vetenskap för profession, är bra. Den visar att Högskolan i Borås tar den tredjeuppgiften på allvar. Som högskolelagen säger att högskolan ska ”verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

Forskningen vid Högskolan i Borås har bidragit till att stärka den regionala utvecklingen.

Jag tycker också att det är bra att sträva efter att bli Västsveriges tredje universitet. Högskolan i Borås har kanske inte samma bredd som de stora lärosätena, men kan förmodligen vara vassare på sina områden. Poängen är varken att vara liten eller stor, utan poängen är att vara bra.

Forskningen vid Högskolan i Borås har bidragit till att stärka den regionala utvecklingen. Men det handlar inte bara om regional utveckling. Det gäller att tänka globalt och agera lokalt och det är just det som Högskolan i Borås har gjort.


Stor betydelse för staden

Ulf Olsson är kommunstyrelsens ordförande i Borås och kommunalråd med ansvar för bland annat finans-, näringslivs- och sysselsättningsfrågor.

Ulf Olsson

Högskolan i Borås har haft en stor betydelse för staden och varit avgörande för den positiva utvecklingen, inte minst när det gäller tillväxt inom näringslivet. Den har gett oss fler studenter, en höjd utbildningsnivå, bättre självförtroende och har skapat en generellt positiv anda i kommunen. Och självklart är forskningen en viktig del i detta.

Till exempel finns det forskningsprojekt inom återvinning och textil, som är ledande både på en nationell och internationell nivå. Forskningen låter tala om sig runt om i världen och har påverkat vårt näringsliv positivt.

Man kan ju säga att textil ligger i vår stads själ, och det är mycket tack vare högskolans forskning som textilområdet har kunnat fortsätta växa. Det är ett område som har ändrat karaktär från att framförallt ha handlat om produktion till att företagen nu har huvudkontor, design, utveckling och forskning i Borås, men att det finns kvar och växer kan vi tacka högskolan för.


Syns inte som den borde

Lotta Ahlvar är vd på Handarbetets Vänner och ledamot i styrelsen vid Högskolan i Borås. Hon var tidigare vd för Swedish Fashion Council (f.d. Svenska Moderådet).

Lotta AhlvarJag tycker att forskningen vid Högskolan i Borås är betydelsefull, men ibland känns det som att det är lite för långt mellan Stockholm och Borås. Forskningen i Borås syns inte alltid så mycket som den borde och det tror jag till viss del beror på det geografiska läget.

Fantastiska projekt om sådant som ligger helt rätt i tiden nu.

Det finns mycket som Högskolan i Borås är väldigt bra på, till exempel när det gäller att lyfta fram sina forskare och att skapa samarbete över ämnesgränser. Ett annat exempel är Smart Textiles, som är bäst i sitt slag, i åtminstone norra Europa. Detta är något som omvärlden precis har börjat upptäcka.

Det är ganska nytt med forskning inom de konstnärliga områdena, men där har det vuxit fram alldeles fantastiska projekt om sådant som ligger helt rätt i tiden nu, som återbruk, återdesign och smarta textilier. Dessa projekt har sin grund i de verkstäder som finns på Textilhögskolan och siktar mot lösningar på de globala miljöproblem som finns med textil.


Inte så stort men desto mer viktigt

Agneta Stark är genusforskare och före detta rektor för Högskolan Dalarna. Hon är också ledamot i styrelsen vid Högskolan i Borås.

Agneta Stark

Högre utbildning ska bygga på vetenskaplig grund. Det är viktigt att forskning och utbildning försiggår samtidigt och på samma ställe, att forskare är lärare och att studenterna ser hur och vad forskare gör. Det kan inspirera fler till att forska, men det är också det bästa sättet att sprida forskning, genom att studenterna tar med sig det ut i sina yrkesliv.

Högskolan i Borås är inte så stor, men den bidrar med forskning av olika karaktär inom sina ämnesområden. Som den som sker vid Bibliotekshögskolan – ett nationellt unikt arbete med väldigt lång tradition. Eller den konstnärliga, textila forskningen som är sprillans ny, även om praktiken är lång. Tänk också på skolforskningen: det som nyutbildade lärare tar med sig ut kommer att påverka samhället i minst 50 år framåt.

Nu hoppas jag mycket på regeringens satsning på fakultetsmedlen, de bidrag som lärosätena får behandla som de vill. Dessa anslag betyder mycket för att få fram nya idéer och ny forskning.

Berättat för Lena M Fredriksson
Foto: Anna Sigge, Anders Wejrot, Pressbild, Peter Andersson och Ulf Palm