Huvudmeny

Hur ser nästa kapitel ut för e-boken i Sverige?

Än så länge är det få svenskar som läser e-böcker. Elena Maceviciute och hennes forskarkollegor undersöker både vad som hindrar och vad som möjliggör e-bokens framväxt på den svenska bokmarknaden. Just nu sker snabba förändringar som kan påverka framtidens läsande.

Hennes bokhylla i arbetsrummet på Högskolan i Borås är välfylld. Men professorn och forskaren Elena Maceviciute berättar att hon numera oftast läser avhandlingar och facklitteratur på dator eller läsplatta. På fritiden läser hon skönlitteratur – både i pappersform och som e-böcker.
– Men det är en speciell känsla att läsa en bok med tryckta papper. Vi är vana vid det sedan hundratals år. Pappersboken är svår att byta ut mot en e-bok som man inte ens kan hålla i. Jag betraktar e-boken och pappersboken som komplement till varandra, säger hon.

Fakta
Forskningsprojektet heter ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället”. Syftet är att undersöka e-bokens faktiska och möjliga effekter för författande, publicering, distribution och användning i Sverige.

Förutom Elena Maceviciute, som är projektledare för forskningen i Borås, deltar forskarna Skans Kersti Nilsson, Thomas Wilson och Birgitta Wallin från Högskolan i Borås samt forskarna Lars Höglund och Annika Bergström från Göteborgs universitet. Forskningsprojektet har blivit utvalt som särskilt strategiskt viktigt vid Högskolan i Borås och även tilldelats 12 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningen har pågått under fyra år, från januari 2013 – januari 2017.

Läs forskningsprojektets
Blogg: projectebooks.wordpress.com

En e-bok kan definieras som en elektronisk version av en tryckt bok. Den kan läsas med exempelvis en dator, läsplatta eller smartphone. Elena Maceviciute säger att teknikutvecklingen går framåt och att det om några år kanske finns e-boksläsare i form av klockor eller mjuka armband. E-böckerna utvecklas också med länkar och multimediatillägg som kan komma att förändra vårt läsande. Hon beskriver e-boken som en ”drömprodukt”.
– En e-bok skulle kunna läsas gratis av alla i hela världen på samma gång. Men e-bokens användning begränsas på olika sätt. Det finns aktörer som känner sig hotade, vilket är vanligt vid innovationer på marknaden.

Genombrott 2008

Idén att skapa e-böcker har funnits länge. Redan 1971 blev den första e-boken verklighet i USA.
– ”Project Gutenberg” startades som det första digitala biblioteket knutet till ett datanätverk som senare utvecklades till internet. ”Project Gutenberg” tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.

Det stora genombrottet för e-boken ägde dock rum år 2008. Då lanserade den amerikanska nätbutiken Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Den nya läsplattan blev en försäljningssuccé och Amazon har fortsatt att driva på utvecklingen av e-böcker.

Elena Maceviciute berättar att i stora språkområden, som det engelska och det spanska, läser en betydligt större andel människor e-böcker än i Sverige.
– E-boksförsäljning utgör 25-30 procent av bokmarknaderna i USA och England. I Sverige är motsvarande andel två procent. Som forskare väcker det min nyfikenhet. Jag vill förstå mer om varför e-boken inte har slagit i genom på liknande sätt i Sverige.

Samarbete mellan lärosäten

Forskningen om e-bokens framväxt i Sverige är ett samarbete mellan forskare från Bibliotekshögskolan och forskare från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I forskningsprojektet undersöks hur läsare, författare, bokförlag, bokhandlare, nätförsäljare och bibliotek i ett litet språkområde som Sverige påverkas av e-böcker. Genom enkätundersökningar och personliga intervjuer tar forskarna reda på vilka attityder och åsikter som människor har i förhållande till e-böcker och varför de tycker som de gör. Även svenskarnas läsvanor och e-boksanvändning kartläggs.
– Det är angelägen forskning eftersom det publiceras alltfler e-böcker, det blir vanligare med läsplattor och utlåningen av e-böcker på svenska bibliotek ökar, förklarar Elena Maceviciute.

I studien framgår det att stora svenska bokförlag känner osäkerhet i förhållande till e-böcker. De är rädda för att inte få tillräckligt betalt för produkten och de vet inte om de vågar investera i den teknik som behövs.
– De stora bokförlagen har tidigare satsat mycket pengar på att utveckla teknik för dvd- och cd-böcker, men intresset för den typen av böcker försvann snabbt. Priset på en e-bok i Sverige är också mycket högre än i många andra länder. Ibland kostar en svensk e-bok mer än en pappersbok, vilket känns orimligt med tanke på att man enbart betalar för en licens.

Elena Maceviciute berättar att forskarna även har intervjuat mindre bokförlag och näthandlare. De mindre aktörerna visar mer intresse för lansering och försäljning av e-böcker. Det finns mindre bokförlag som har planer på att helt byta ut pocketböcker mot e-böcker. Flera små förlag och näthandlare hoppas på att Amazon ska etablera sig i Sverige och ge draghjälp åt e-boken.
– Sverige är en begränsad marknad med cirka 10 miljoner människor och ett litet språkområde. Jag tror därför inte att det är så troligt att stora internationella förlag har intresse av att komma in på den svenska bokmarknaden. Medan de stora svenska bokförlagen tvekar i sin lansering av e-böcker, finns det utrymme för andra aktörer att komma fram, exempelvis oetablerade författare som inte är knutna till stora förlag och som kan ge ut e-böcker på egen hand.

Jättekonflikt mellan förlagen och biblioteken

Samtidigt som försäljningen av e-böcker är låg, ökar efterfrågan av e-böcker på de svenska folkbiblioteken. Men kostnaden för utlåningen av e-böcker hotar att spränga bibliotekens ekonomiska ramar. Biblioteken betalar per utlån och kostnaderna blir därför svåra att kontrollera. Med pappersböcker kan biblioteken köpa in ett exemplar och sedan låna ut boken hur många gånger som helst.
– När biografin om Zlatan släpptes startade en jättekonflikt mellan förlagen och biblioteken. På två veckor lånade till exempel Stockholms stadsbibliotek ut boken 1 000 gånger, varav nästan alla var e-bokslån. Förlagen blev skrämda och såg framför sig ett scenario där ingen skulle köpa e-böcker om de fanns gratis på bibliotek. Tillgången på e-bokstitlar för biblioteksanvändning begränsades därefter av förlagen, säger Elena Maceviciute. Men samtidigt har e-böckerna lockat en helt ny grupp låntagare till biblioteken – de yngre männen, som i många fall är vana vid tekniken som används för att läsa e-böcker.

Kommer e-boken att bli ett hot mot pappersboken? Enligt Elena Maceviciute är det inte troligt.
– I vår undersökning uppger alla som vi intervjuat, även yngre människor, att de föredrar att läsa pappersböcker.

Men det finns grupper av människor som skulle kunna ha stor nytta av e-böcker, exempelvis dyslektiker och äldre. E-boken kan anpassas till deras behov till exempel genom att texten kan förstoras. Bland äldre är okunskapen fortfarande stor om vad e-böcker är och hur de används.
– E-böcker brukar uppskattas av personer som pendlar och reser mycket. Läser de till exempel ut e-boken på tåget, kan de omedelbart få tag på en ny via internet.

Tror på ökat intresse för e-boken

Om hon ska tro något om framtiden, är det att e-boken har kommit för att stanna. Men att utvecklingen går långsamt.
– Om några år tror jag att vi kan ha liknande siffror som i engelskspråkiga länder, det vill säga att försäljningen av e-böcker utgör omkring 20-30 procent av bokmarknaden. Men vår tradition och vana vid att läsa pappersböcker är så stark, att e-boken inte kommer att konkurrera ut pappersboken. Däremot ser hon en annan potential för e-böcker i utvecklingsländer.
– Där finns inte samma vana att läsa pappersböcker och jag tror därför att de har lättare att ta till sig den nya tekniken med e-böcker.

Samhällsvetenskaplig forskning undersöker oftast det som sker just nu i samtiden. En del av den forskning som görs idag kommer inte att vara aktuell om några år, menar Elena Maceviciute.
– E-boken har inte funnits så länge på marknaden och är i början av sin utveckling. Det kanske är så att intresset för e-böcker helt slocknar. Det vet vi inte. Just nu ser förutsättningarna på e-boksmarknaden i Sverige ut på ett visst sätt men det kan snart komma att ändras. Under hösten 2016 togs det beslut i EU som kan få stor påverkan. Momsen, som tidigare varit 25 procent för e-böcker, ska sänkas till sex procent, vilket är samma momssats som för pappersböcker. EU-domstolen slog också fast att bibliotek har rätt att köpa in och låna ut e-böcker på samma sätt som pappersböcker.

Visste du att?
• Andelen svenskar som läst någon e-bok under året är 17 procent.
• E-böcker utgör ungefär två procent av den totala bokförsäljningen i Sverige.
• Amerikanska Amazon erbjuder drygt en miljon e-boktitlar. Hos svenska bokförlag finns det omkring 20 000 e-boktitlar.
• Bland svenskar 9−79 år läser en procent e-böcker en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för pappersböcker är 31 procent.

Källor: 
SOM-undersökningen, Mediebarometern och Svenska Förläggarföreningens Förlagsstatistik. Uppgifterna gäller för år 2015.

– De här besluten kan påverka både försäljning och biblioteksutlåning av e-böcker. Men om det gör det vet vi ännu inte. Men det visar på hur föränderligt vårt forskningsområde är. Om tre år kanske vi börjar med en ny studie som vi inte ens kan föreställa oss idag. Så snabbt går det. Samtidigt är det viktigt att vi dokumenterar och skapar förståelse för vad som sker här och nu.

Hoppas att forskning ska ge nya perspektiv

Forskningsprojektet avslutas i början av 2017. Elena Maceviciute hoppas att aktörerna på bokmarknaden ska ta del av resultatet och få nya perspektivpå vad som sker kring utvecklingen av e-böcker i Sverige. Forskarna kommer också att ge vissa rekommendationer.
– Vi kommer till exempel att uppmana biblioteken att fråga sig om det är rimligt att lägga så mycket pengar på e-böcker, när utlåningen av e-böcker endast utgör två procent av den totala utlåningen. Vi uppmuntrar också biblioteken att börja titta på andra tekniska alternativ, kanske samgående mellan bibliotek, för hantering och utlåning av e-böcker.

En angelägen fråga att forska vidare om är e-boksanvändning vid studier. Hon anser att beslutsfattare måste ha bättre underlag innan de inför e-böcker som läromedel.
– Det antas ofta att yngre människor hellre använder e-böcker än pappersböcker, men det visar inte vår forskning. Det är viktigt att vi tar reda på varför e-böcker ska användas. Har e-böckerna kanske pedagogiska eller ekonomiska fördelar?
– Vi behöver veta mer om framtidens böcker, avslutar Elena Maceviciute.

Text: Kristina Karlberg
Foto: Suss Wilén
Illustration: Carin Sollenberg