Huvudmeny

2018-03-05 08:20

Därför presterar pojkar sämre i skolan


TEXT + FILM | Sociala normer gör att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Fredrik Zimmerman, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, visar i sin avhandling områden där förändrade normer skulle gynna pojkars studier, samtidigt som förändringen även skulle vara bra för flickor.

Under en tremånadersperiod har Fredrik Zimmerman följt två klasser i årskurs nio – gjort intervjuer med samtliga elever och följt dem på raster och lektioner. Klasserna är på en skola med en ”pluggkultur”. Tidigare studier har framförallt utförts på skolor där det finns en dominerande antipluggkultur bland pojkarna, det vill säga att det anses mesigt att lägga tid på att plugga.

Normer som går att förändra
- Prata om blivande.
- Ha en förväntan på barn att visa omsorg, även pojkar.
- Hjälp barnet att utveckla förmågan att uppfatta andras önskningar.
- Tala till barn med ett utvecklat språk.

– Jag har valt att studera en skola där pojkar inte blir retade för att de studerar ambitiöst. På skolan som jag har studerat finns det alltså fler tillåtande normer när det gäller studerande för pojkarna, säger han.

Men även om pojkarna på skolan som Fredrik Zimmerman studerat, presterar bättre än pojkars genomsnittliga betyg nationellt, presterar de inte lika väl som flickorna på samma skola. Han förklarar att i de sociala relationerna konstrueras det andra begränsande normer, som medför att pojkar generellt inte utvecklar samma förmåga som flickor att studera ambitiöst.

Fredrik Zimmerman

Normer som går att förändra

Resultaten i avhandlingen ”Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet” visar att det finns normer kring maskulinitet som går att förändra, vilket även gynnar flickorna:

Oftast säger pojkar att de är bra på ett ämne och flickor pratar om att de blir bra på ett ämne. Generellt presterar elever, som har synen att man ”blir” bra på ett ämne, bättre.

– Lärarnas återkommande tal om studieteknik har bidragit till att pojkarna har jargogongen och synen att man blir bra i ett ämne, vilket gynnar deras studier. Detta märks bland annat genom att pojkarna hänvisar till deras studiedisciplin ifall de presterar bra eller inte i något ämne, förklarar Fredrik Zimmerman.

Flickorna säger att de slipper nedsättande kommentarer av pojkarna på skolan för att de studerar ambitiöst, vilket de säger att de fått på andra skolor. Detta visar hur synen på blivande bland pojkar även kan gynna flickor. Dock finns det skilda sociala förväntningar på flickor och pojkar som medför att flickor i högre grad utvecklar förmågan till att studera disciplinerat.

Omsorg bidrar till bättre disciplin att studera

Flickor har från tidig ålder en förväntan på sig att visa omsorg om andra, vilket utvecklar deras förmåga till självdisciplin. Det utvecklar även deras förmåga att uppfatta hur andra, exempelvis lärare, vill att något ska utföras, vilket gynnar deras prestationer i skolan.

Fakta om disputation
Tid: 8 mars, kl. 13:00-15:00
Plats: Sal C203, vid Högskolan i Borås
Avhandlingstitel: ”Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet”. 
Länk till avhandling.  (Extern länk)

Flickor tilltalas dessutom oftare av vuxna med ett mer komplext språk än pojkar och har en social förväntan på sig att utföra aktiviteter där man pratar med varandra på ett mer utvecklat sätt. Det gynnar utvecklingen av deras språkliga förmåga, vilket är viktigt för att kunna prestera väl i skolan.

– Pojkar ”får” alltså studera lika ambitiöst som flickorna i den skolan som jag har studerat, men har generellt inte samma utvecklade förmåga att göra detta. För att förändra detta skulle pojkar gynnas av att utföra handlingar som traditionellt anses vara feminina. Även flickorna skulle gynnas då de skulle mötas av en mer omsorgsfull pojke som har en högre utvecklad språklig förmåga.

– Något som min studie även visar är att när de flesta pojkar utför handlingar som traditionellt ansetts vara feminina, slutar ungdomarna att se dessa som feminina. Pojkarna skulle alltså inte uppfattas som feminina om de utförde dessa handlingar, då synen på vad som uppfattas som feminint skulle förändras, säger han.

Vill bli omtyckta

Pojkar vill bli omtyckta och ingå i en gemenskap och anpassar sitt handlande efter rådande normer. Fredrik Zimmerman tar som exempel att när han pratar om jämställdhet med eleverna vill både pojkar och flickor vara jämställda. Alla tycker till exempel att det är självklart att pojkar har känslor och att de borde få visa dem. Men de pojkar som blir populära är de som inte visar för mycket känslor.

– Pojkarna sa i gruppintervjuer att vi har känslor precis som tjejer, men vi visar dem inte för då ses vi som mesiga. Det råder alltså motsägelsefulla normer. Pojkarna beskriver att de uppfattar vad som förväntas av dem och anpassar sig efter det. Pojkarna menar alltså inte att är man pojke så är man på visst sätt, utan pojke det blir man. Detta tyckte jag var intressant att de resonerade på det här sättet kring sin maskulnitet.

– Detsamma gäller klädstil. De anpassar sig efter den klädstil som är populär bland tjejerna. De vill bli omtyckta, säger han.

Han hoppas framöver på att få möjlighet att skriva en mer lättillgänglig bok om sina forskningsresultat för att de bättre ska nå ut i skolvärlden och i samhället, med fokus på vad man kan förändra.

– För att få en mer jämställd värld behöver normerna kring maskulinitet förändras. Det gynnar båda könen att kritiskt granska maskulinitet, säger Fredrik Zimmerman.

Läs mer om Fredrik Zimmerman

Text: Anna Kjellsson
Bild: Privat/Mostphotos