Huvudmeny
Ulla Ranglin

2018-01-08 14:10

Formgivning med tekniska begränsningar som utmaning


Vävning är ett hantverk som kräver både tekniskt kunnande, övning och fingertoppskänsla. Ulla Ranglin har länge undervisat i vävning på Textilhögskola. Nu konstaterar hon nöjt att unga människors intresse för vävning efter en liten nedgång återigen växer, och hon vill ge dem ännu fler tillfällen att öva på sitt hantverk.

Alla studenter vid Textilhögskolan får en viss vävutbildning - även om det inte finns några fullständiga program i vävning numera. Ulla Ranglin är en av dem som håller i både grundkurser och fortsättningskurser, och gjorde så redan på Textilhögskolans föregångare Väfskolan.

Vävintresset växer

Ulla Ranglin ser att intresset för vävning växer just nu, efter att ha haft en viss nedgång i några år.

– Jag tror att det kommer både yrkesmässigt och för avkoppling. Till exempel märker vi ett stort intresse för en valbar kurs i experimentell vävning, som ges för utbytesstudenter i textilteknologi. De har ofta läst teoretiskt om vävning, men saknar den praktiska erfarenheten. Här får de den, så att de behärskar hela processen, och det är väldigt uppskattat. Man förstår bättre och har därmed större möjligheter att utveckla metoderna om man har den praktiska erfarenheten.

– När det gäller vävning för avkoppling så tror jag att det uppfattas som en motvikt till det digitala, plus att många nu vill ha mer unika och individuella saker. Unga har också ofta ett intresse för hållbarhet och miljö, vilket kan bidra till en vilja att producera sina egna plagg eller textilier. Och så kan jag berätta av egen erfarenhet att man lyssnar mycket bättre på till exempel radio eller ljudböcker medan man väver. Det är ett så häftigt hantverk!

Formgivning med tekniska begränsningar

Ulla försöker förklara vad det egentligen är som är tjusningen med vävning: att det är formgivning, men med tekniska begränsningar. Därför krävs det också teknisk kunskap om hur metoden fungerar. Men inte bara det: valet av garn och uppsättning påverkar också resultatet. Det går att få fram en massa olika uttryck även om man väver med samma garn och samma bindning, eftersom varpens täthet och vävarens utförande spelar så stor roll.

– En del av vävkurserna är inbakade i andra ämnen, som färglära, vilket ger en extra dimension – här får studenterna verkligen se och uppleva vad som händer med färgerna när garnet i varp och inslag korsas i olika bindningar. Det blir något helt annat än vid tryck, eftersom färgerna blandas i varp och väft och därför inte alltid går att förutse. Detta är ett bra sätt att börja förstå bindningslära och hur olika bindningar ger garnet och färgerna spelrum på olika sätt.

Behövs tid och resurser för att lära ut vävning

– Här på Textilhögskolan är det mycket fokus på det teoretiska, men ibland inte tillräckligt mycket på det praktiska, anser Ulla Ranglin. Det behövs mycket övning för att lära sig vävning, och då räcker det inte med teoretiska kurser. Studenterna måste själva se, och känna, hur olika tätheter i varp och väft ger helt olika uttryck. Studenterna måste få möjlighet att utveckla sin fingertoppskänsla för material och tyger.

Hon betonar också vikten av att ha både vävstolar för handvävning och maskinvävstolar i vävsalarna, så som det finns på Textilhögskolan.

– Handvävning och maskinvävning måste kunna göras nära varandra om studenterna ska utveckla sina kunskaper på ett bra sätt. Ofta skissar de med garn direkt i en handvävstol, vilket är ett utmärkt och snabbt sätt att jobba. Sedan omsätts skissen i produktion i en maskinvävstol. Jag ser det som att man behöver kunna gå fram och tillbaka mellan dessa olika sätt att väva i ett flöde, en process.

– Man behöver kunna kommunicera sina idéer så att teknikerna förstår, om man ska jobba ute i industrin. Det är också viktigt att få en inblick i vad som är möjligt att göra inom vävningen och vad som över huvud taget inte går.

För att underlätta för studenterna håller Ulla Ranglin på att, med hjälp från högskolans Kommunikationsavdelning, spela in instruktionsfilmer för de olika momenten som krävs för att sätta upp en väv: varpning, pådragning av varpen, solvning, skedning, uppknytning, framknytning... Filmerna publiceras på Textilhögskolans lärplattform och är bra för studenterna när de är mitt uppe i sitt arbete och läraren inte är tillgänglig, eller om de vill få en introduktion till något moment.

Mer vävning till studenterna!

Förutom på Textilhögskolan finns det en del andra möjligheter att lära sig vävning i Sverige idag. Det finns kurser på folkhögskolor och på Handarbetets vänner och Sätergläntan. Fick Ulla Ranglin bestämma skulle vävning ändå få mer plats på högskolan.

– Jag tycker att det växande vävintresset bör följas upp genom att skapa en engelskspråkig ettårig utbildning med intag från hela världen, dit studenter med olika bakgrunder kan komma för att lära sig både hand- och maskinvävning. Där skulle de få en kompetens som behövs inom industrin idag. Jag skulle gärna vilja vara med och skapa en sådan utbildning!

Text och foto: Lena M Fredriksson